{"id":40,"date":"2017-10-11T13:32:56","date_gmt":"2017-10-11T13:32:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.vut.se\/?p=40"},"modified":"2024-04-15T07:12:43","modified_gmt":"2024-04-15T07:12:43","slug":"forfattare-fran-vasterbotten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.vut.se\/forfattare-fran-vasterbotten\/","title":{"rendered":"F\u00f6rfattare fr\u00e5n V\u00e4sterbotten"},"content":{"rendered":"<h2 class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Det burleska m\u00f6ter det sk\u00f6ra i V\u00e4sterbotten.<\/span><\/h2>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Sara Lidman har kallats en av 1900-talets st\u00f6rsta svenska f\u00f6rfattare. Med sin speciella teknik f\u00f6r ord och spr\u00e5k, tillsammans med det nyskapande i att blanda genrer och teman blev hon unik i sitt utf\u00f6rande. Lidman blandade s\u00e5v\u00e4l det \u00f6versinnliga med det vardagliga; och det bibliska med det dialektala, och hon r\u00e4ddes inte att l\u00e5ta det sk\u00f6ra, f\u00f6rsiktiga m\u00f6ta det mer kontroversiella burleska. <\/span><\/p>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Lidman v\u00e4xte upp i den lilla orten Missentr\u00e4sk. Sara Lidman blir ofta kategoriserad som en viktig arbetarf\u00f6rfattare, hon engagerade sig i \u00e4mnen som atomvapen, kriget i Vietnam, milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ring, pornografi och kioskv\u00e4lde.<\/span><\/p>\n<h2 class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Med Norrlands natur som utg\u00e5ngspunkt.<\/span><\/h2>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\"><img style=\"float: right;\" src=\"https:\/\/www.vut.se\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/forfattare_fran_vasterbotten_2.jpg\" alt=\"F\u00f6rfattare fr\u00e5n V\u00e4sterbotten\" width=\"300\" \/>Med debutromanen Tj\u00e4rdalen (1953) slog Sara Lidman f\u00f6rs\u00e4ljningsrekord, och boken blev hennes fullst\u00e4ndiga genombrott. 2016 satte Riksteatern upp Tj\u00e4rdalen som musikteater, med Carolina Fr\u00e4nde som regiss\u00f6r, s\u00e5 trots sina m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 nacken lever boken om en liten by i V\u00e4sterbotten kvar och lockar stor publik. 1970 flyttade Lidman tillbaka till hembyn Missentr\u00e4sk, och skrev d\u00e5 ett antal b\u00f6cker med sin natur som utg\u00e5ngspunkt, d\u00e4r hon unders\u00f6kte moderniseringen och koloniseringen av Norrland.<\/span><\/p>\n<h2 class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Stieg och Stig Larsson.<\/span><\/h2>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Tv\u00e5 andra k\u00e4nda f\u00f6rfattare fr\u00e5n V\u00e4sterbotten \u00e4r Stieg Larsson och Stig Larsson. Och f\u00f6rutom att de b\u00e5da arbetar med b\u00f6cker i Norrland, delar de samma f\u00f6r- och efternamn. Tidigare arbetade de b\u00e5da som fotografer, och det var d\u00e4r de ville undvika missf\u00f6rst\u00e5nd och hopblandning. Stieg valde d\u00e5 att l\u00e4gga till en bokstav i sitt f\u00f6rnamn (och kanske var det en hyllning till f\u00f6rfattaren Stieg Trenter?)\u00a0<\/span><\/p>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Du k\u00e4nner s\u00e4kert till Millennium-serien? (M\u00e4n som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden, Luftslottet som spr\u00e4ngdes), den har Stieg Larsson skrivit. B\u00f6ckerna publicerades f\u00f6rst efter Larssons d\u00f6d 2004, och Millennium-serien har tillsammans s\u00e5lts i 60 miljoner exemplar, i ett 50-tal olika l\u00e4nder. 2013 rapporterades det att f\u00f6rfattaren David Lagercrantz f\u00e5tt uppgiften att skriva den fj\u00e4rde, frist\u00e5ende boken till trilogin. Detta g\u00f6r Stieg Larsson till en av Sveriges b\u00e4st k\u00e4nda f\u00f6rfattare enligt <a href=\"https:\/\/viita.se\/\">viita.se<\/a>. F\u00f6rutom sitt f\u00f6rfattarskap \u00e4r Stieg Larsson k\u00e4nd f\u00f6r sitt m\u00e5ng\u00e5riga journalistiska engagemang och det politiska arbete han utf\u00f6rt. Stieg var \u00e4ven intresserad av Science Fiction, och under m\u00e5nga \u00e5r skrev han, tillsammans med Rune Forsgren, tidskrifter med temat. Senare blev Larsson inr\u00f6stat i styrelsen f\u00f6r Nordens st\u00f6rsta sf-f\u00f6rening, och 1980 blev han f\u00f6reningens ordf\u00f6rande.<\/span><\/p>\n<h2 class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">F\u00f6rfattaren med m\u00e5nga str\u00e4ngar p\u00e5 sin lyra.<\/span><\/h2>\n<p class=\"western\"><span lang=\"sv-se\" xml:lang=\"sv-se\">Stig Larsson f\u00f6ddes i Skellefte\u00e5 och har en l\u00e5ng rad titlar i sitt CV. F\u00f6rutom att arbeta som f\u00f6rfattare \u00e4gnade han tid till att dramatisera, agera filmregiss\u00f6r och kritisera utvalda problem. Larsson bodde i Skellefte\u00e5 fram till fem \u00e5rs \u00e5lder, d\u00e5 han flyttade med familjen till Ume\u00e5. Senare utbildade hans sig som filmare vid Dramatiska Institutet i Stockholm, och gjorde 1989 sin l\u00e5ngfilmsdebut med \u00c4ngel, vilket f\u00f6ljdes av Kaninmannen (1990). Debutromanen Autisterna gavs ut 1979 och blev mycket uppm\u00e4rksammad. Boken ans\u00e5gs markera en ny tid i svensk litteratur. Stig Larsson har utgivit ett tjugotal b\u00f6cker, sammanlagt b\u00e5de diktsamlingar, noveller och romaner.\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det burleska m\u00f6ter det sk\u00f6ra i V\u00e4sterbotten. Sara Lidman har kallats en av 1900-talets st\u00f6rsta svenska f\u00f6rfattare. Med sin speciella teknik f\u00f6r ord och spr\u00e5k, tillsammans med det nyskapande i att blanda genrer och teman blev hon unik i sitt utf\u00f6rande. Lidman blandade s\u00e5v\u00e4l det \u00f6versinnliga&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":806,"featured_media":79,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/806"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40\/revisions\/90"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/79"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vut.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}